Ofelia tar en paus

Låt tiden sluta snurra så pass fort. Låt allting stanna. Låt fokus ligga på det som är viktigt, istället för att dra ur sig någonting en gång i veckan som blod ur en sten. Det är svårt att ens föreställa sig hur texten skulle kunna födas ur någon slags glädje. Hur kan det här bli något annat än tvång?

Det finns saker hon skulle kunna prata om. Men hon orkar inte. Hon vill inte ge sig in i någon långdragen diskussion om livet just nu, om hur hon verkar kunna övertyga alla om att hon är vuxen förutom sina föräldrar. Det kommer bara leda till tårar, och hon har inte tid. Hon känner hur allting hon borde göra skriker i bakhuvudet. Det svider i strupen av skrik. Inget fokus, inget fokus. Inte bra nog.

Världen bryr sig om vad man producerar. Vad man erbjuder. Det ger ingenting för hur man är som person, inte egentligen. Det man måste göra, det är att producera. För olika saker, hela tiden. Så då spelar det ingen roll egentligen att onsdagar börjar kännas tyngre än vad de behöver bli. Hon satte upp de här reglerna för sig själv. Hon kan ändra dem.

Det spelar ingen roll att tanken på att göra det här får henne att tänka på knivar genom händerna, alltid den bilden hon får, knivar, dolkar, rakt igenom handflatan. En sak till, en sak till.

Ingenting av det här är viktigt.

För några år sedan, innan det här, hade hon konto på 750words.com. Och hon skrev 750 ord om dagen under en lång tid, ord som bara var för henne. Ingen annan kunde se dem. Det var bara för att få igång tankarna. Hon satte skrivarutmaningar för sig själv. Ett tag kändes det bra. Men sedan blev det en jakt. Orden förföljde henne, tvingade henne, drog ut hennes naglar med roten. Producera, producera. Räkna orden. Hur mycket blev det? Inte tillräckligt, skriv mer, skriv på. Kvantitet.

Hon har inte tid med det här. Hon har ett kreativt outlet i det nya skrivprojektet och hon orkar inte gräva djupt och komma på slagkraftiga, insiktsfulla inlägg om sig själv en gång i veckan vareviga vecka. Och det känns skönt att erkänna detta.

Så nu har hon alltså bäddat för det här. Att det kanske inte skulle vara jordens undergång om blogginläggen blev kortare, eller färre. Det är faktiskt inte svårare än så.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s