Ofelias syster Alice

”Alltså det är helt sjukt jag dör,” säger Alice på ett andetag när hon kommer in i köket.

”Paradise Hotel Danmark?” frågar pappa.

”Nej. Nej, nej, nej… Nej. Livet.”

Alice är Ofelias favoritperson. Hon har nästan alltid varit det, för det fanns en period i Ofelias liv då Alice faktiskt inte var född. Det är tur att Ofelia inte minns det, för när Alice var liten brukade hon bli så tjurig när man poängterade att det fanns en tid då hon inte fanns. För nu finns hon. Hur vågade de ha ett liv och intressen innan Alice dök upp? Fanns det ens färg i världen innan hon föddes?

Alice öppnar ytterdörren, spatserar in i hallen och ropar, ”Drottningen är hemma!” Ofelia kan inte verifiera det, hon var inte där, men förmodligen var det det Alice tjoade så fort hon lämnat livmodern. Alice glider in och tar över på varje plats hon hamnar. När hon var liten avbröt hon mammas och pappas kramar för att hon krävde att vara med.

Alice är godhjärtad även när hon inte riktigt är vid sina sinnens fulla bruk. En gång när hon är full och kommer hem sent, och Ofelia är den enda som fortfarande är vaken, ger hon storasyster en ordentlig genomgång om hur man bäst värmer det färska brödet Alice köpt med sig hem från 7-11.

”Det blir bäst om man värmer det,” säger hon med berusad noggrannhet. ”Mikron, 30 sekunder… Perfekt!” Hon pussar sina fingertoppar. ”Jag skriver ner det här.”

Hon tar en penna och ett papper och skriver en lapp. Hon fnissar. ÄT MIG, står det på lappen. Alice har precis läst Lewis Carrol och citerar tydligen känd barnlitteratur när hon är full.

Lappen läggs vid brödpåsen. Sedan, för litterär symmetri, fyller Alice ett glas halvljummet kranvatten som hon ställer bredvid, och skriver en DRICK MIG-lapp också.

Alice är blixtrande intelligent. Hon arbetar med barn och vet hur de tänker. När äpplen och päron tar slut till fruktstunden ger hon barnen valet. Äpple, päron, eller GLASSAPELSIN? Vad det är? Det är när apelsinen har legat i kylen och blivit sådär god och kall och smakar pre-e-ecis som glass!

”Jag vill ha glassapelsin! Jag vill ha glassapelsin!”

”Jag gillar inte ens apelsiner,” säger en unge. ”Men jag äääälskar glassapelsiner!”

Alice är ansvarstagande. När hon är ensam kvar med ett barn på fritids sitter de och lyssnar på ett kassettband och ritar. Plötsligt börjar bandet spela baklänges.

”Jag ville inte visa henne att jag var lite rädd,” säger Alice. ”Man vet ju fan aldrig, det kan vara ett spöke. Man får låtsas att man inte håller på att kissa på sig.”

Alice är Ofelias absoluta favoritperson. Hon är rolig och charmig och gör världen bättre. Hon lagar den godaste maten och har på sig de coolaste, knäppaste kläderna.

Om Alice gifter sig någon gång, och Ofelia ska hålla tal, så kommer det behövas någon form av fulgråt-till-svenska tolk, annars kommer ingen förstå vad hon säger.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s